| Denna sida omfattar den 13
Juni framåt. |
| Måndagen den 13 Juni.
Strålande sol och 26 grader varmt.
Idag åkte vi i lätt klädsel, kustvägen upp och passerade i tur och
ordning Cannes, Antibes, Nice för att slutligen hamna i Monte Carlo
framåt kl. 14.00. Åt lunch på en restaurang i hamnen där yachterna,
stora som Finlandsbåtar låg uppradade sida vid sida, en del med
helikoptrar på akterdäck och en del utan.
Vi kunde inte låta bli att tävla mot varandra på samma F1 bana som
Schumacher och Räikonen. Stig försökte köra om Hasse i tunneln men som
gammal räv som Hasse är, så stängde han Stickan i den efterkommande
chikanen så Stickan studsade över avspärrningarna. Gunnel skrek
men Stickan gavs sig inte utan jagade fatt Hasse upp i Casinobacken och
hann ifatt honom utanför Hotel Paris men då var Hasse tvungen att slå på
bromsen för och låta Stephanie passera övergångstället. (Att just hon
måste komma just nu när vi hade som roligast)
Sen var det dags att göda Casinot. Fickorna fulla med
Euro gjorde vi entré. Strategin var klar, satsa på svart!
Vi kom inte ens in i våra MC västar. Dj..a grodätare!
Nu vart det betalvägen som gällde för att komma hem.
Efter 1,5 timme var vi tillbaka till vårt kära Port Grimaud. En kall öl
smakar väldigt gott efter en heldagstur.
Hasse hade en längre tid gått och sett ut en
restaurang som serverar boiulabaisse, men när vi satt oss och beställde
så visade det sig att just det hade de inte denna dag så vi fortsatte
annan välkänd dito.
I morgon fortsätter vi nog vår resa genom Europa.
Harleyluja! |

En del har helikopter på akterdäck.

Besviken Stickan i på väg från Casinot. |
|
| Tisdagen den 14
Juni När dagen gryr har vi genomlevt en natt
med åska som inte liknar något vi tidigare upplevt. Detta i kombination
med störtregn av det häftiga formatet. Vi beslutar att lämna Port
Grimaud en dag tidigare än avsett för att bege oss norrut med Normandie
som ett tänkbart mål. Kan även bli Alssas eller Reims. När vi kliver av
hojarna har vi avverkat 26 mil på vägar som är häftigare än vilken
alpväg man kan tänka sig. Lägger man sedan till att det regnade mest
hela vägen förstår var och en att det var skönt att ta in på hotellet
vid vägen. Vi ser bort mot bergen kring Grenoble - snöklädda och vackra.
Efter en varm dusch är det samling i baren för ett par öl, vodka/tonic
och en pastis för Stickan. Av matsedeln att döma blir middagen något
speciellt.
Killarna tar gåslever och en Chateneuf de Papé emedan tjejerna tog melon
och Alsacevin. (Rätt stor prisskillnad faktiskt, men de är väl dom
värda!)
En lyckat avslutning på en rätt jobbig men fantastisk dag. |

Vy från Hotellet. |
|
| Onsdagen den 15 Juni
Vi hade tydligen trevligt i gårkväll av räkningen att
döma. Lämnade nattkvarteret kl. 09:30 för att fortsätta Route Napoleon,
en sevärd 60 mila sträcka genom Frankrike.
Mot Grenoble över Lyon till Dijon. (Det är riktigt, här tillverkar man
den berömda senapen) Åkte ut på landet för att finna ett nattkvarter.
Kom så småningom till Bezé där vi fann ett flera hundra år gammalt
hotell.
En dusch så var vi redo igen för en öl i trädgården och efterföljande
middag. Sniglar är ju en specialité i Frankrike varför Hasse o Gertrude
tog ett dussin till förrätt. Nu återstår ju grodlår, något som vi får
sikta in oss på innan vi lämnar Frankrike.
I morgon har vi beslutat oss för att resa till Reims och dricka Champagne.
|

En kall öl och några telefonsamtal hem innan
sniglarna. |
|
| Torsdagen den 16 Juni
Vi hade ånyo en trevlig avslutning på föregående dag av
notan att döma. Fortsatte från Dijon till Reims, en sträcka på endast 27
mil så vi var framme före kl. 14:00. Fann ett hotell, Ambonnay, söder om
Reims. Visade sig att hotellet var känt för sin goda mat och att deras
gäster kom dit enbart för matens skull.
Eftermiddagen tillbringades körandes genom vingårdar,
alla de stora namnen som Gula Änkan, Mumm mm var representerade med
jättelika vingårdar. Har var det ingen bonde som odlade annat än just
Pinot Noir eller Chardonnay. Men få gårdar hade försäljning på plats
utan alla hade sina butiker i Reims fick vi reda på. Ja, vi köpte några
flaskor från Serge Pierlot så nu gäller det attt dumpa annan barlast för
att få plats med dessa. Beklagar Per Saxberg, men kläder med Probike på
ryggen får offras först. Foder till jackor kommer väl inte behövas
heller, hoppas vi.
Sen var det dags att njuta av hotellets meny. Otroligt
gott även om vi inte är säkra på vad vi ätit. Stig åt någon del av en
Kanin, Gertrud Gidney Pig (får slå upp det när vi kommer hem).
Efter några Calvados o kaffe var drog vi oss tillbaka,
mätta och trötta. |

En paus med vindruvsfält som bakgrund.

Gott vin o snygg kypare tycker Gertrud. |
|
| Fredag den 17 Juni
Stigs bakdäck såg ut som ett barnarsel och kommer inte att klara många mil till så vi
körde till närmaste HD-verkstad i Reims. Lämnade in hojen kl. 11.00 och
de sa vi kunde hämta den kl. 15.00. Eftersom de tog in den omedelbart
trodde vi att den blev klar tidigare. Men då hade vi inte tagit med i
beräkning att Fransmännen har 2 timmars lunch. Så det blev att vänta i
gröngräset. Kl. 14:30 var den färdig och Stig vart av med € 179,- Euro dvs ca. 1600:- SEK. (1000:- billigare än hemma).
Sedan bar det av på nya motorvägar mot Verdun.
Plötsligt befinner vi oss på klassisk mark, första världskrigets enorma
slagfält. Mil efter mil rullar vi över fält som idag är bördig
jordbruksmark. För drygt 90 år sedan var det andra tag. Landskapet är
vackert och efter ett antal mil på slingrande småvägar hittar vi ett
litet hotell där vi tar in för natten. Innan det är dags att sova är det
dock tid för några öl i trädgården, en god middag ( Stickan fick ett par
grodlår mellan tänderna som vi drog bort med hjälp av en avbitartång)
och trevligt snack om vad som hänt under dagen. |

I väntan på ett nytt bakdäck. |
|
| Lördagen den 18 Juni
På västfronten inget nytt!
Vi lämnade vår inkvartering för att besöka krigsmonumenten från första
världskriget runt Verdun där de värsta slagen under 1914-1918
utspelades. Flera miljoner fick sätta livet till och fälten var en enda
stor jordkrater utan värdigt liv.
Vi besökte bl.a. Fort Douaumont, en underjordisk
fästning som inkvarterade 3300 man. Denna byggdes av Fransmännen men kom
på ett tidigt skede i händerna på Tyskarna. Fransmännen ägnade sedan all
sin kraft att återta fortet. Slaget om Verdun pågick i närmare två år
(1916-1918) och kostade drygt 350000 döda och 450000 skadade.Vi tittade
på ett av många monument i området där 15000 gravar/kors stog i snörreta
rader. Kanske var allt inte bättre förr trots allt?
Vidare till en annan historisk plats, nämligen
Bastogne i Belgien. Ett av de sista stora slaget under andra världskriget
ägde rum där - det så kallade så kallade slaget om Ardennerna. Tyskarna
var nära att slå tillbaka de allierades framryckning mot Berlin, men
fick till slut ge sig. Resten är som man säger historia.
Efter en lunch i den 30 gradiga värmen fortsatte vi in
i Tyskland och nattkvarter i Gerolstein. (Där man bland annat producerar
det ,.goda vattnet, Gerolsteiner)
Nu blir det Bitburger och Knödel. |

En underjordisk fästning från första världskriget.

Poserande framför en Amerikansk Shermantank. |
|
| Söndagen den 19 Juni Lämnade Gerolstein
och vred på rullen mot Koblenz. Idag är det varmt, vi kör i jeans och lätta stövlar.
Men hjälm och jacka måste ju vara på så det blir jobbigt. Trots det
rullar vi på i god fart på både motorvägar och vanliga "landsvägar".
Passerar Koblenz som ligger vid Rhen, inte långt från Rüdesheim. Staden
är en excess i barockstil, väl värd ett längre besök.
Sedan vidare norrut med målet att hitta ett hotell
uppe i bergen söder om Göttingen. Efter en del navigerande med och utan
GPS hittade vi stället och tog in för natten.
Under uppackande så tappar Hasse burken med Dijon
senap i asfalten. Det behöver väl inte beskrivas hur det ser ut utanför
hotellets entré efter en tappad burk med ljusbrun senap! Att han senare
torkar upp denna med toalettpapper och går in i lobbyn för att göra sig
av med resterna bättrar inte på det hela.
Nu är det drinktime och
snart stundar en god middag på ställets uteterass. |

Hasse kurtiserar tysk servitris. -Vad får man för €
10,- ?
Klicka här för att se vad! |
|
| Måndag den 20 Juni
Idag tog vi oss sovmorgon och intog frukost först vid
9-tiden. Det var för varmt att solbada så vi tog en promenad i de vackra
omgivningarna. Fantastisk vacker natur runt vårt hotell med spikraka
granar på så där en 20 meter. Vi spenderar drygt en timme i svalkan av
träden innan det är dags att dra på lädret igen.
Beslutade oss för en utflykt till den vackra
medeltidstaden, Goslar, några tyska mil därifrån. Idag är det Stickan
som leder oss mot målet som enligt kartan skall ligga ungefär fem mil
från vårt hotell. Alltså ungefär en halvtimme till tre kvarts körning
med vanliga mått mätt. Nu skall dock resan klaras utan GPS vilket
medförde att vi fick se en hel del av landskapet Hessen innan vi
stannade till i centrum av Goslar för en närande lunch.
Sedan vart det shopping. Minneskortet i Hasses kamera
var fullt så han köpte ny kamera. Den skall väl räcka året ut så får han
se om tomten kommer med ny till jul! Stickan fick äntligen tag i nya
strumpor till allas glädje.
Firade lilla midsommar med matjessill och tyskt rödvin. Läckert!
Stig o Gunnel firade att det var 25 år sedan de förlovades. |

25 år sedan dessa ungdomar förlovades. |
|
| Tisdag den 21 Juni
Lämnade Herdgesen kl. 10:00 för Kiel och färjan till
Sverige, en sträcka på ca. 35 mil. Eftersom vi hade mycket god tid på
oss beslöt vi oss för att ta en tur över Lüneburg heden. En vacker omväg
genom milsvid aspskog. Med jämna mellanrum såg man skåpbilar stå en bit
in i skogen. Ägarna till dessa var damer som erbjöd olika tjänster till
förbipasserande bilister. Stod det ytterligare en bil bredvid var det
upptaget.
Var framme vid färjan vi 17-tiden. En dusch så var det
ånyo dags för drinktime, nu på ett soligt akterdäck.
Därefter middag. Där träffade vi ett par Finländare
som åkte Moto Guzzi som varit nere i Italien på fabriken.
Stickan stötte på en "Scandal buty" som hette något
som en Europeisk huvudstad. Gunnel var mindre glad.
|

Var det London eller Madrid? |
|
| Onsdag den 22 Juni
Vidavfärd från bildäck träffade vi ett par svenskar från
Marstrand som vi träffat i Port Grimaud. De hade åkt 90 mil dens sista
dagen för att nå färjan 2 minuter innan avgång, delvis i häftigt regn.
Nu kändes det att vi var tillbaka i Sverige, på med
innerfoder i jackan. Hemfärden gick utan problem och i Enköping skiljdes
våra vägar.
Nu har vi avverkat 700 mil och det återstår nu att
rykta och sadla på för nästa resa.
Slut |

Vi skiljes av i Enköping efter 700 mil i Europa. |
|